Hur farliga är parabener?

Vanliga människor är rädda för dem, skönhetsföretagen älskar dem men tar ändå bort dem. Vad är det som är så skrämmande med parabener? Vad finns det för alternativ? Och är alternativen bättre?

Ett vanligt försäljningsargument hos skönhetsföretag och ekologiska märken är att deras produkter är parabenfria. Men vad är det som eventuellt kan vara farligt med parabener?

Parabener liknar till sin kemiska struktur könshormonet östrogen och kan sägas ha samma effekter som östrogen, även om parabener är svaga och deras förmåga att binda endast en tusendel av östrogenets.

Enklare/mindre parabener (framför allt etyl- och metylparaben) har visat sig säkra, medan längre/större parabener (som butylparaben och propylparaben) fortfarande skapar frågetecken.

Parabener har använts som konserveringsmedel i årtionden och mycket har forskats på om dem. Ingen studie har hittills kunnat visa någon effekt av parabener på människor.

”Det stämmer att butylparaben och isobutylparaben i studier har visat sig kunna ge skador på fisk, men dessa har inte använts i kosmetiska produkter på 15 år”, säger Roger Nimark, utbildare på Vichy.

Många, både från skönhetsföretag och oberoende läkare, menar att faran av att använda parabener i kosmetika är överdriven.

”Vi får i oss mycket mer parabener genom livsmedel än genom kosmetika. Och inte ens då behöver parabener vara farliga. Parabener finns naturligt i till exempel blåbär”, säger Nimark.

Många skönhetsmärken tar bort parabener ur sina produkter – mot sin vilja. Maybelline, Lancôme och Lumene är några exempel.

”Egentligen skulle vi som stort företag stå upp för parabener, men då finns det marknadsavdelningar som tänker på den goda affären. Vi ger helt enkelt kunden vad kunden vill ha”, säger Nimark.

Svenska Astma- och allergiförbundet anser att parabener är ett bra konserveringsmedel.

”Det är nämligen inte så lätt eller ofta hänt att människor får kontaktallergi av produkter med parabener.”, säger hudtoxikolog Anders Boman, som sitter i Astma- och Allergiförbundets råd. 

EU:s ståndpunkt – och därmed också svenska Läkemedelsverkets – är att metylparaben och etylparaben är säkra att använda i kosmetik och hygienprodukter. Det finns däremot osäkerhet kring säkerheten hos propylparaben och butylparaben. 

Vad är alternativet mot parabener?

Till exempel Lumene använder etylhexylglycerin och fenoxyetanol, Vichy alcohol denat. Naturliga och ekologiska märken använder andra konserveringsmedel som är relativt nya på marknaden.

”Ett nytt spännande alternativ till parabaner är totarol, ett extrakt från totaro-trädets bark”, säger Katarina Sundlöf Jibréus, grundare av ekobutiken Sundløf Organic Skincare.

En annan populär konserverande ingrediens är vitamin C, vars effektivitet är bevisad.

”C-vitamin fungerar ungefär som en gammal hederlig ättiksinläggning: pH:t ändras så att miljön blir sur”, säger Boman.

Det finns en uppsjö av olika konserveringsmedel, men parabendebatten ställer krav på dig som konsument: Du måste läsa på.

”Om det står parabenfritt på förpackningen, kolla att det inte finns andra ämnen som är kontaktallergiframkallande och som har använts istället för parabener som konserveringsmedel”, säger Boman.

Av Kicki Norman

Dessa konserveringsmedel ska du akta dig för: Alcohol Denat, butylparaben, glydant (DMDM hydantoin), Iodopropynyl butylcarbamate (IPBC), Isobutylparaben, Methylisothiazolinone (MIT), Propylparaben. 

Dessa konserveringsmedel är tveksamma som konserveringsmedel (men kan ha andra, positiva funktioner i kosmetika): C-vitamin, Eteriska oljor, Totarol. 

Dessa konserveringsmedel är säkra: Benzoesyra, Etylparaben, Fenoxyetanol, Metylparaben, Sorbinsyra.