Sommartider: så skyddar du dig bäst i solen

Många av oss snålar med solskydd och blir brända som följd. Men att skydda sig mot solens skadliga strålar och förebygga rynkor och cancer är både enkelt och väldoftande. Det gäller bara att hitta solskyddet som passar just dig – och din plånbok.

Solning enligt skolboken verkar fruktansvärt tråkigt: Undvik solen när den är som starkast, sitt i skuggan och skippa stekandet helt. Verkligheten ser annorlunda ut: solsvultna svenskar beter sig som tanklösa kalvar på grönbete – inte minst sommartid.

”Den säkra brännan existerar inte. Färgen visar att huden skadats och har gått in i självförsvarsläge. Om du får färg efter en dag i solen så har du bränt dig, det tar nämligen tre till fyra dagar för melanin att vandra upp till yttersta hudlagret”, säger Katja Warnke, doktor i kemi och solskyddsexpert på Beiersdorf.

Det brunbrända idealet har ett pris – varje år drabbas 40 000 svenskar av hudcancer.

”Hudcancer är den cancerform som ökar mest. Det är inte bara antalet fall som ökar, sjukdomen blir allt dödligare”, säger Roshan Tofighi, utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten.

Kopplingen mellan rökning och lungcancer är lika stark som sambandet mellan solning och hudcancer. Lägg till faktumet att solstrålarna stjäl din skönhet, huden torkas ut och på sikt får du rynkor och pigmentfläckar.

Lösningen på cancerepidemin verkar enkel (solskydd!), men enbart en fjärdedel av svenskarna använder solskydd en vanlig sommardag. Dessutom är det vanligt med futtiga appliceringar som kan halvera utlovad solskyddsfaktor. Riklig mängd och ny applicering varannan timme är ett måste.

”Konsumenterna upplever solskyddskrämer som en plikt. Därför måste vi göra dem väldoftande, behagliga, kladdfria och trevliga att applicera. Konsistens och doft blir också ett sätt för oss att skilja oss från våra konkurrenter. Det finns 26 godkända UV-filter, så alla skönhetsmärken gräver egentligen ur samma låda”, säger Katja Warnke.

Snygga förpackningar

Med begränsade SPF-möjligheter och konsumentens ovilja att använda solskydd, satsar skönhetsföretagen så på att göra solkrämerna så snygga och sexiga som möjligt. För att skapa en läcker solskyddsprodukt har kemisterna tvingats vässa armbågarna.

På skönhetshyllorna hittar vi format som ska matcha just dina behov och preferenser: parfymfritt, doftbomber, kräm, spray, mousse, olja, och gel med SPF från 5 till 50+. Produkter finns även för dig med superkänslig hy, du som tänker på miljön och du som kanske redan haft någon typ av cellförändring i huden.

När du kliver ut i solskenet så försvarar du dig mot två fiender som kan orsaka cancer: långvågiga UVA-strålar samt kortvågiga UVB-strålar. UVA skadar huden på djupet och gör dig brun och rynkig, medan UVB orsakar brännskador.

En snabbkurs i kemi är också viktig för att förstå solskydden. Strålarna stoppas genom olika typer av filter, som delas upp i kemiska och fysikaliska filter. Kemiska filter tränger ner i huden, absorberar solstrålarna och ger trevliga konsistenser.

Genom att kombinera flera olika kemiska filter så kan UVB-skyddet bli riktigt bra. Svagheten hos kemiska filter är att UVA-skyddet är klenare och känsligare hudtyper kan protestera.

Fysikaliska filter lägger sig på hudytan och blockerar skadliga strålar. Fördelen med fysikaliska filter är att produkterna är mer skonsamma mot känslig hy och dessutom fotostabila, vilket betyder att de inte bryts ner lika snabbt i solen.

Nackdelen med fysikaliska filter är att de skapar den där vita hinnan på hudytan som soldyrkarna inte tycker är särskilt snygg. Därför har allt mindre partiklar använts, dessa går under benämningen nanopartiklar.

”Den rädsla som finns för nanopartiklar är obefogad. Nanopartiklar klumpas alltid ihop och skapar så kallade kluster, de blir alltså större och kan inte tränga in i huden”, säger Mette Fredsted som är L’Oréals marknadschef inom vetenskap och medicin.

Hur använder man solskydd på bästa sätt?

Innan du är redo att ta upp striden mot skadliga strålar är det viktigt att komma ihåg hur du ska använda produkten i praktiken. Många misstag begås genom snål dosering och sparsam återapplicering.

Spray är svårare att dosera, medan pumpar ofta har handfasta rekommendationer av typen ”ett pumpslag för att skydda ansiktet”.

När det kommer till kräm är riktlinjen två milligram produkt per kvadratcentimeter hud. För att uppnå den faktor som förpackningen anger måste du alltså fylla en kupad handflata med kräm att fördela på kroppen. Denna procedur ska upprepas varannan timme samt varje gång du blivit blöt, svettig eller torkat av huden.

Rekommendationen för makeupprodukter med solskyddsfaktor (exempelvis BB-kräm) är ny applicering var sjätte timme, eller när det är dags att vistas i solen.

Allt fler röster höjs mot solskyddsprodukter: kritiken handlar om att solkräm skapar en falsk trygghet som leder till att vi utsätter oss för mer sol än vi faktiskt tål. Skeptikernas bevismaterial är det ökade antalet cancerfall, trots att solskyddsprodukter länge funnits på marknaden.

”Solskyddsprodukter ska ju inte användas för att du ska kunna vara längre i solen, de ska skydda mot bränna under tiden du måste vistas i solen. Dessutom har produkterna förbättrats, för 20 år sedan var SPF10 det högsta du hittade och vikten av UVA-skydd underskattades. Om du köper en produkt som marknadsförs som solskydd så hittar du instruktioner på förpackningen”, kommenterar Katja Warnke.

När teori ska omvandlas till praktik gäller det alltså att läsa instruktionerna och att sola ansvarsfullt. Det behöver inte vara så dramatiskt – ta på dig en snygg sommarklänning eller sätt dig under ett parasoll medan du fiskar fram solskyddet än en gång.

Arbetet du lägger ner kommer ge återbäring: solskyddet är den bästa anti age-produkten, och kan på sikt vara skillnaden mellan liv och död.

Klicka här för att se hela vårt utbud av solskydd

Tillbaka till Lyko Magazine's startsida

2014-07-22